Nya bössan och en morgon med Bellman

Släpp 07:30 på nedsidan av dämningen vid Vinstervan.Molnigt, lite regn i luften och 10m/s vind. Bellman är lite halt, har ylat hela vägen till dammen. Ca 45 min jag hade inte på mig hörselkåpor så som pappa och Wiggo brukar ha. Bellman klarar inte att hålla tyst.

Han väcker redan efter 6 minuter 07:36. Upptaget kommer inte långt efter. Och han är i gång. Den här haren har vi jagat på förr och jag sätter mig på posten. Bellman är hyfsat nära haren när den hoppar ut på vägen och följer vägen upp till krysset där jag och Churchill sitter. Fälde haren 08:25

Bellman kommer efter och hugger tag i haren. Jag får kopla honom och binda fast honom i en fjällbjörk. Det uppskattas inte. Men när jag tömmer haren får han iallafall hjärtat och är nöjd. Jag packar haren i ryggsäcken när den är klar för transport vidare.

Tar med Bellman över dämningen och släpper. Han springer rätt ner till sjön och dricker vatten. Sen får jag inte ens tid att dricka kaffe innan han sätter sig vid min sida. Han har bara ögon på ryggsäcken. Vi njuter soluppgången en stund innan jag bestämmer mig för att avsluta. Bellman är lite halt fortfarande och han är inte intresserad av att gå på sök själv. Kort harjakt. Men en fin morgon.

Churchill

Det blev en road trip till Gjøvik i dag med pappa. Lämnade in ”gamla Bettan” hos vapenhandlaren. Bedömningen var att det skulle kosta mer att fixa den än den var värd. Mångs lerduvor och några harar, 25 år så fick hon pension. Välkommen till Churchill Lady 12/76 61 cm. Den är tyngre än min gamla, den nya bössan är 3kg. Men ganska lik min gamla. Det blir spännande att de hur den känns. Kolven är också kortare och mer anpassad mins korta armar än min gamla.

Två jaktdagar i fjället

Oktoberjakt med papp, Wiggo, Bill och Bellman. Vi är lyckligt lottade med en vän som Mimmi. Hennes lilla stuga vid vattnet är en perfekt utgångspunkt för att träna Bill inför kommande elitprov. Och motionera Bellman. Båda hundarn fick upp varsin hare på söndag förmiddag. Bellman låter vi inte springa för långt med hänsyn till sina skador och ”skravanker”. Han blev kopplad efter lunch, men Bill fick fortsätta.

Stormen Amy satte stopp för vår ursprungliga plan, att gå in till Sandbakkbue i Heimdalen. Det får bli en annan gång.

När kvällen kom blev det Yatzee, whisky och P4 på radion. Jag han också börja på Anna Tells senaste bok. Spännande eftersom jag känner igen orterna i boken. Mord i Arvika och utredningen leder till Töcksfors.

Wiggo och Bellman åkte hem, Bill startade tidigt dag två. Redan kl 06:30 fick han en hare på benen. Pappa fällde den haren 9:50. Han gjorde en kanonjakt som hade räckt till 1 premie om det hadde varit jaktprov.

Han tog upp flera harar under dagen. Min bössa klickade 6 gånger, jag fick inse till sist att den inte fungerade alls. Pappa tror han kan fixa det, det hoppas jag han får till. Jag kunde ha fällt flera i dag om jag bara hade haft en fungerande bössa. Typiskt! Men det viktigaste var att få träna upp Bill till elitprovet i Värmland i November. Och det har vi gjort.

Första haren för säsongen

Pappa fällde första haren för säsongen, för Bill. Då är vi igång…

i morgon är det spått snö och stormbyar. Storme heter Amy. Det är lite roligt, de som vet, de vet 😂🐶

Bellmans första släpp den här säsongen

Undertiden jag och Bellman motionerade haren i Norge. Låg Bill i blåbärsskogen i sverige. Verkade inte vara dagen för harjakt där i dag, mer som en vilodag.

Bellman fick iallafall upp hare, jag siktade sköt! Men ofattbart hade jag på något magiskt vis, ingen patron i löpet!

Haren och Bellman sprang vidare. Kanske lite väl länge. Bellman hade los länge, men jag fick tvångskoppl. Hans huvud och kropp vill inte det samma.

soluppgång över Vinstern